POLEN-Expo.se / Mer info / Ralowski / ... 01197

Stockholm den 6 december 2007

Jerry Ralowski

Redogörelse för polsk bolagsrätt
med särskild betoning
på bolagsformen Sp z o. o.

 

Bakgrund

Jag har nedan sammanfattat den polska bolagsrätten, med särskild betoning på bolagsformen Sp z o. o. och med särskilt fokus på områden där de polska reglerna påtagligt skiljer sig från sina svenska motsvarigheter.

Det bör vid läsningen av nedanstående redogörelse observeras att jag är ekonom (revisor) och inte jurist samt att jag aldrig ägnat mig åt formella studier av polsk juridik. Jag har däremot i drygt 15 år verkat som rådgivare åt skandinaviska företag som etablerat sig i Polen och under denna period samarbetet med ett flertal duktiga jurister och andra typer av konsulter i Polen.
Redogörelsen nedan bygger på den kunskap jag tillägnat mig under denna period.

Företagsformer i Polen

Polen ger idag utlänningar möjlighet att bilda eller köpa in sig i praktiskt taget alla typer av företag som existerar i landet - från enskild firma till handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag.

Aktiebolagsformerna är två - Sp z o. o. (limited liability company, motsvarande Gmbh i Tyskland, likheter finns med privat aktiebolag i Sverige) och SA (joint stock company, motsvarande AG i Tyskland, likheter finns med publikt aktiebolag i Sverige). Bolagsrätten har historiskt sett varit nästan en kopia av den tyska och bygger fortfarande i hög grad på den germanska rättstraditionen.

Sp. z o. o. lämpar sig bäst för företag som inte planerar någon marknadsnotering och som har ett relativt begränsat antal ägare.

SA-formen passar främst företag som siktar på marknadsnotering eller har många ägare.

Företagsformen Sp z o. o.

Då företagssformen Sp z o. o. i praktiken är helt dominerande bland utländska investerare, inriktas den fortsatta framställningen på just denna form av aktiebolag.

Minimikravet på aktiekapital är 50 000 PLN, motsvarande ca 125 000 SEK.

En aktie berättigar normalt till en röst, men vissa aktier kan vara upp till tre gånger röstarkare än övriga aktier och kan ha rätt till utdelning som med 50 % överstiger den utdelning som tillfaller andra aktier.

Ägarna utövar sin rösträtt på bolagsstämma (ordinarie eller extraordinär) som alltid skall äga rum i Polen.

Det registrerade exekutiva bolagsorganet Management Board

Det i alla polska aktiebolag obligatoriska bolagsorganet brukar på engelska benämnas Management Board (eller helt enkelt The Board). Detta bolagsorgan är exekutivt, med ansvar för den dagliga driften.

Antalet ledamöter är valfritt - en eller fler. Även om en av ledamöterna har titeln Prezes (på engelska President) för Management Board, är ansvaret i detta bolagsorgan, i den mån det finns fler än en ledamot, kollektivt och solidariskt.

Management Board har i princip monopol på att företräda bolaget utåt och att teckna dess firma. Det enda undantaget är att Management Board kan bevilja ett slags firmateckningsfullmakt, sk prokura, till icke-ledamöter, som i kraft av denna fullmakt (som registreras hos registreringsmyndigheten KRS) också kan teckna bolagets firma. Beroende på föreskrifterna i bolagsordningen och på hur eventuella firmateckningsfullmakter formulerats kan firma tecknas antingen av enskilda ledamöter i Managment Board och av eventuella enskilda prokurister eller av två ledamöter alternativt två prokurister i förening alternativt av en ledamot tillsammans med en prokurist.

Tredje man anses nästan alltid vara i god tro då han träffar överenskommelser med person eller personer som är registrerade hos registreringsmyndigheten som firmatecknare. Undantaget är överenskommelser som är lagstridiga och situationer där Management Board enligt lag saknar behörighet (de är inte många).

Management Board har mycket vidsträckt behörighet och kan med för bolaget gentemot tredje man bindande verkan företa i princip alla rättshandlingar som inte är förbjudna i lag samt inte i lag är förbehållna bolagsstämma eller andra bolagsorgan.

Management Board har samtidigt ett mycket vidsträckt ansvar och ställs i praktiken relativt ofta till svars vid olika typer av överträdelser av gällande regelverk från bolagets sida. Ledamöter i Management Board kan i sådana situationer bötfällas personligen, ibland med betydande belopp, och/eller ådra sig personligt skadeståndsansvar.

Detta vidsträckta ansvar medför att det enligt min personliga uppfattning inte är lämpligt att utlänningar, som inte har för avsikt att leva upp till sitt ansvar för den dagliga driften genom att på plats i Polen i betydande utsträckning åta sig exekutiva arbetsuppgifter, accepterar uppdrag som ledamöter i ett polskt Management Board. Lagen ställer dock inga krav på att en ledamot i Management Board skall vara polack eller tillbringa viss tid i Polen.

Det bör också observeras att det vidsträckta personliga ansvaret haft till effekt att det exempelvis är svårt att hitta polska jurister som skulle kunna tänka sig att ta på sig ledamotskapet i Management Board eller rollen som prokurister.

Andra bolagsorgan

Då aktiekapitalet i ett aktiebolag av typen Sp z o. o. överstiger 500 000 och antalet aktieägare är större än 25, ställs det i polsk lag krav på ytterligare ett bolagsorgan som kan vara antingen vad man på engelska benämner Supervisory Board eller Audit Committee.

Audit Committee förekommer i praktiken relativt sällan. Då ett sådant organ ändå finns har det främst till uppgift att följa räkenskaperna och att årligen inför ordinarie bolagsstämma lämna ett utlåtande om årsredovisningens riktighet samt om Management Boards förslag till resultatdisposition.

Supervisory Board kan på frivillig basis införas även i mindre aktiebolag. Detta bolagsorgan har vissa likheter med svensk styrelse och ägnar sig huvudsakligen åt att utöva tillsyn över Management Boards verksamhet samt åt långsiktiga strategiska frågor.

Supervisory Board måste ha minst tre ladamöter, vilka inte samtidigt kan vara ledamöter i andra bolagsorgan. Managemnt Board brukar dock i praktiken oftast adjungeras i samband med sammanträden i Supervisory Board.

Det bör åter igen observeras att firmateckningsrätten i den polska bolagsrätten är förbehållen Management Board (samt eventuella prokurister) och att ledamöter i Supervisory Board inte kan företräda bolaget utåt.

Bolagsordningen
- ett för polska aktiebolag centralt dokument

Bolagsordningen är ett nyckeldokument i alla polska aktiebolag. Om fler än en ägare finns fungerar bolagsordningen i praktiken som ett aktieägaravtal. Då ett aktiebolag endast har en ägare är bolagsordningens utformning fortfarande av stor vikt eftersom den styr ägarens möjligheter att utöva tillsyn över verksamheten.

Polska bolagsordningar är inte lika standardiserade som sina svenska motsvarigheter. Det är därför viktigt att lägga ner väsentligt med tid på att både påverka bolagsordningens utformning och att förstå dess alla föreskrifter.

De flesta beslut i ett aktiebolag av typen sp z o. o. fattas enligt lag med enkel röstmajoritet. Lagen är dock på denna punkt dispositiv - i det enskilda fallet kan bolagsordningen stipulera högre röstmajoritetskrav i vissa eller i alla frågor. Det är t ex fullt möjligt att i en bolagsordning skriva in vetorätt i samtliga frågor även för en aktieägare som endast innehar en enda aktie.

En ändring av bolagsordningen i ett aktiebolag av den aktuella typen kräver enligt lag två tredjedels röstmajoritet. Andra beslut som enligt lag kräver kvalificerad majoritet är bl a beslut om byte av företagsform, fusion, likvidation eller väsentlig ändring av föremålet för bolagets verksamhet. Bolagsordningen kan i samtliga fall innehålla krav på högre röstmajoritet än vad som krävs enligt lag.

Polen har i grunden ingen tradition av från bolagsordningen skilda aktieägaravtal. De många internationella företagens inträde på den polska marknaden har dock inneburit att dessa i viss mån tagit med sig en sådan tradition från sina hemländer.

Det bör observeras att aktieägaravtal, i den mån de förekommer, i normalfallet inte är bindande för bolaget utan endast för aktieägarna. I den mån det skulle förekomma olikheter i föreskrifter i ett aktieägaravtal och föreskrifter i bolagsordningen är det ur bolagets synvinkel alltid bolagsordningen som tar överhanden.

Förutom att på olika sätt definera vad som gäller mellan aktieägarna brukar en polsk bolagsordning även i detalj, i tillägg till vad som föreskrivs i lag, reglera samspelet mellan bolagsstämma och, i förekommande fall, de olika bolagsorganen. Den innehåller vidare firmateckningsregler och andra typer av viktiga föreskrifter.

Min mycket bestämda rekommendation till varje svensk och/eller varje svenskt företag som är på väg att bli aktieägare i ett polskt aktiebolag är att sätta sitt eget prägel på bolagsordningen.
Då jag genom åren skaffat mig en betydande erfarenhet av utformningen av polska bolagsordningar, kan jag vid behov vara behjälplig inom detta område och samarbetar i så fall alltid med en konsult i Warszawa med vilken jag arbetat ihop i ca 15 år.

Förutom att majoritetsägarens intresse att de facto styra bolaget bör säkras är det viktigt att samtidigt i möjligaste mån begränsa Management Boards befogenheter att i viktiga frågor agera utan samtycke från representant/-er för huvudaktieägaren. Sådana begränsningar blir visserligen i normalfallet verkningslösa mot tredje man, men brukar ändå erfarenhetsmässigt fungera väl gentemot Management Board, som riskerar skadeståndsansvar vid överträdelser av sina befogenheter.

Det är i detta sammanhang tillrådligt att inkludera i bolagsordningen föreskrifter enligt vilka Management Board måste inhämta samtycke från aktieägarrepresentant/-er bl a i samband med avtal vars ekonomiska konsekvenser överstiger ett visst belopp samt vid beviljandet av firmateckningsfullmakten prokura. Aktieägarna kan i detta sammanhang representeras av exempelvis Supervisory Board, ordföranden i Supervisory Board alternativt av en därtill befullmäktigad person som utsetts av bolagsstämma.

 

Stockholm den 6 december 2007

Jerry Ralowski

 

 

Jerry Ralowski
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
jerry.ralowski@se.pwc.com

 

 

   © Jerry Ralowski